wayare' 'elohîm 'et-ha'ôr kî-tôv wayavedel 'elohîm bên ha'ôr ûvên hachoshek
| Litteral översättning: Amplified Bible: Youngs Literal: Folkbibeln: | och Gud såg att ljuset [var] gott och Gud skilde mellan ljuset och mellan mörkret And God saw that the light was good (suitable, pleasant) and He approved it; and God separated the light from the darkness. And God seeth the light that [it is] good, and God separateth between the light and the darkness. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret |
| Kort kommentar: (för dig som inte vill läsa så mycket) v.4 hänger nära samman med v.3. I v.3 har Gud skapat ljuset, och v.4 börjar med att Gud granskar detta ljus och finner det gott. Gott förstås här som att ljuset har kvalitéer som motsvarar dess syfte. Att Gud ser ljuset som gott innebär också att Gud uttrycker sitt gillande, sitt godkännande över ljuset och därmed får det en särställning, en framskjuten position i relation till mörkret. Ljuset avspeglar skaparen, och skapelseprocessen fortsätter med att ljus skiljs från mörker. Gud delar för att skapa ordning, och i och med detta kan man anta att tiden nu satts i rörelse på allvar. |
| Djupdykning: (för dig som vill veta mer) וירא אלהים "och Gud såg" Den Gud som talade i v.3 fortsätter här att vara en handlingens Gud. Och denna gång är det verbet ראה som beskriver Guds handlande. Den vanliga betydelsen av detta ord är att "se", att "titta", men här tar ordet en lite annan betydelse, en mer specifik betydelse av att "granska", att "beskåda", "syna". Guds ord har i föregående vers satt en skapande process i rörelse, och nu granskas denna skapelse, Gud inspekterar det skapade.  את־האור כי־טוב "att ljuset [var] gott"Vad ser Gud när han tittar på det skapade? Han ser att ljuset var טוב. Den vanliga översättningen av טוב är "god/gott", men ordet är mer nyanserat än så. Det används ofta för att beskriva ett föremåls kvalitet och lämplighet, d.v.s. i relation till dess syfte. Och ordet är nära förknippat med Guds vilja. Guds godhet återspeglas i hans verk. Skapelsen vittnar om sin skapare genom det att den återspeglar densamme/a, och detta sker genom att Gud (här för första gången) uttrycker sitt gillande, sitt godkännande, sin välsignelse över det skapade (ljuset). Ljuset är alltså טוב och återspeglar därigenom skaparen. Och vi förstår ljuset som טוב utifrån det att Gud ser det som טוב. Intressant att beakta är att denna bekräftelse kommer efter det första Gudsordet i v.3, det uttalas inte över tillståndet i v.2 där mörker råder. Här framträder alltså en skillnad mellan mörker och ljus där ljuset får en framskjuten position. ויבדל אלהים "och Gud skilde" Gud handlar nu på nytt, och denna gång delar Gud på någonting. I Guds skapande process skapas alltså ordning genom att här dela in/upp skapelsen i olika delar, genom att strukturera upp den. בין האור ובין החשך "mellan ljuset och mellan mörkret" Det som delas på är mörker och ljus, två motsatser, två företeelser som är förutsättningar för tid. Man skulle därför kunna förstå denna skapande handling (sammantaget med Guds skapande av ljuset i v.3) som en handling som på allvar sätter tiden i rörelse. Både ljus och mörker har alltså sina respektive platser/funktioner i skapelsen, men det är bara ljuset som beskrivs som gott. Slutsats: Versen hänger som vi har sett nära samman med v.3. Den börjar med att Gud granskar det som skett i v.3 och finner det gott, det har kvalitéer som motsvarar dess syfte. I detta avseende återspeglar alltså det skapade skaparen, och genom att Gud uttrycker sitt godkännande över ljuset får det en särställning i relation till mörkret. Gud fortsätter med att i sin skapelseprocess dela på dessa två (ljus och mörker). Gud delar för att skapa ordning, och i och med detta har tiden satts i rörelse. En översättning skulle kunna lyda som följer (verbet finna ska alltså här förstås som resultatet av en granskning, ung. anse): Gud fann att ljuset var gott. Och Gud delade på ljuset och mörkret. |
| Ytterligare djupdykning: (för den vetgirige) Westermann, Claus. (1984). Genesis 1-11 a Commentary, (A Continental Commentary). Minneapolis: Augsburg Publishing House. Brueggemann, Walter. (1982). Genesis, (Interpretation). Louisville: John Knox Press. Wenham, Gordon J. (1987). Genesis 1–15, (Word Biblical Commentary). Waco: Word Books. Brown, Francis m.fl. (2005). The Brown-Driver-Briggs Hebrew and English Lexicon (9 uppl.). Peabody: Hendrickson Publishers. Williams, Ronald J. (2007). William’s Hebrew Syntax. Toronto: University of Toronto Press. |
Fortsättning nästa fredag!
Intressant är att man i Talmud kopplar denna vers till Messias. Detta är ett citat från Blads kommentar till 1 Mos 1:4. Även om en midrash inte är bokstavligt sann, så speglar den de tankegångar som fanns.
SvaraRadera"Gamla tiders rabbiner ansåg att Messias var anledningen till att himlen och jorden blev skapade. Ljuset som uppenbarades innan solen och månen formades ansågs som Messias ljus som sökte efter ett lämpligt kärl genom vilket det kunde visa sig till slut.
En gammal midrash säger: “Detta är Mashiachs ljus... för att lära dig att den Evige såg Mashiachs generation och hans avodà (tjänst) innan skapelsen och gömde undan honom... under sin härlighetstron. Satan frågade honom: ”Universums herre: Vem är ljuset som finns under din härlighetstron till för?” Den Evige svarade: ”Det är reserverat för honom som kommer att trampa ner dig.”.”
En annan gammal midrash säger: “Och Elohims Ande vilade... (1 Mos. 1:2), det syftar till Mashiachs ande, som rörde sig över vattnens yta.”
Två midrasher från medeltiden säger: “Vilket är det ljus som kommer ner över den Eviges församling? Det är Messias’ ljus” och ”Detta ljus är Messias, som det står skrivet: I ditt ljus ser vi ljus”.
En annan Midrash säger: "Från skapelsens begynnelse föddes kung Messias, för han kom in i sinnet (på Elohim) till och med innan världen blev skapad.”
Stig Åke Gerdvall
Precis. Talmud speglar förväntningar som fanns vid århundradena runt Jesu födelse. Så det är rimligt att förvänta sig att de läste många texter messianskt. Men att tolka 1 Mos 1:4 så är problematiskt.
SvaraRaderaMenar du att midrashen till 1 Mos 1:2 säger emot det första du citerade från Talmud?
David, judisk texttolkning rör sig på flera nivåer. Jag tror att bibeltexten är mer fantastisk och mångfacetterad än bara den rent grammatiska betydelsen. Det står om mig i alla Skrifterna, sa Jesus till emmausvandrarna. Då handlar det om den profetiska nivån och inte den rent ordagranna.
SvaraRaderaJag förstår inte vad du avser med detta. Förklara mer för mig som är lite trög: "Menar du att midrashen till 1 Mos 1:2 säger emot det första du citerade från Talmud?"
Stig Åke Gerdvall