wayiqera' 'elohîm laraqîa' shamayim wayehî 'erev wayehî voqer yôm shenî
| Litteral översättning: YLV: NASV: Folkbibeln: | och Gud kallade till den utsträckta ytan himmel och det var kväll och det var morgon en andra dag And God calleth to the expanse `Heavens;' and there is an evening, and there is a morning -- day second. God called the expanse heaven. And there was evening and there was morning, a second day. Gud kallade valvet himmel. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den andra dagen |
| Kort kommentar: (för dig som inte vill läsa så mycket) Denna vers avslöjar vad den utstäckta ytan var för någonting. Och svaret är förvånande. Det är himlen som nu skapats. Och denna himmel beskrivs alltså ha vatten både nedanför och ovanför sig. I detta får vi ännu ingen klarhet. Men det som framkommer av versen är att den andra skapelsedagen i och med Guds andra namngivning av det skapade är till ända. |
| Djupdykning: (för dig som vill veta mer) ויקרא אלהים לרקיע שמים "och Gud kallade till den utsträckta ytan himmel" Detta är andra gången Gud namnger någonting. Den första gången var i v.5, och här fungerar namngivningen på samma sätt, d.v.s. att Gud lägger det nyskapade under sig och ger det en specifik plats i skapelsen. Genom detta får vi svar på vår fråga om vad den utsträckta ytan egentligen var för någonting. Det var himlen. Himlen är alltså skapad av Gud och skiljer vatten från vatten. Det är fortfarande oklart vad det är för vatten som åsyftas, men kommande verser kanske kommer att ge fler ledtrådar. Särskilt underligt verkar ju vattnet ovanför himlen vara.  ויהי ערב ויהי בקר יום שני "och det var kväll och det var morgon en andra dag"Vi känner igen orden och formuleringen. Den är exakt som den ordalydelse vi stött på i v.5, den enda skillnaden är att vi här har "en andra dag" istället för "en dag". Två skapelsedagar har alltså förflutit. Under den första dagen skapades ljuset, och under den andra skapades himlen. Båda skapades genom ett Guds yttrande, och sättet som detta skapande beskrivs på är återkommande. Utifrån dessa två verser kan följande komponenter urskiljas (i varierande ordning): 1. Gud talar, ויאמר אלהים + verbet i jussiv 2. Det Gud säger blir verklighet, יהיו כן 3. Gud granskar det skapadeוירא כי טוב , 4. Gud kallar/namnger det skapade, ויקרא אלהים 5. Det blir kväll och morgon Det är intressant att samma vokabulär återkommer, och vår fortsatta läsning får utvisa om detta är ett mönster som upprepar sig. Punkt tre är kursiverad eftersom den saknas under den andra dagen, men så är inte fallet i alla texttraditioner. Septuaginta har faktiskt en sådan formulering i v.8, men i detta skede av vår läsning är det svårt att avgöra om den traditionen kan anses mer ursprunglig än den hebreiska text vi utgår från. Två alternativ till förståelse skulle kunna vara att 1) LXX innehåller en tillrättaläggning eller att 2) satsen fallit bort ur den hebreiska texten. Slutsats: Den utsträckta ytan visade sig alltså vara himlen. Och därmed är himlen någonting som är skapat av Gud, precis som ljuset. Versen återkopplar till formuleringar vi sett tidigare, i v.5, och med denna vers är den andra dagen i Guds skapande verk till ända. En översättning av versen skulle kunna vara: Och Gud kallade den utsträckta ytan himmel. Och det var kväll och det var morgon, en andra dag. |
| Ytterligare djupdykning: (för den vetgirige) Westermann, Claus. (1984). Genesis 1-11 a Commentary, (A Continental Commentary). Minneapolis: Augsburg Publishing House. Brueggemann, Walter. (1982). Genesis, (Interpretation). Louisville: John Knox Press. Wenham, Gordon J. (1987). Genesis 1–15, (Word Biblical Commentary). Waco: Word Books. Brown, Francis m.fl. (2005). The Brown-Driver-Briggs Hebrew and English Lexicon (9 uppl.). Peabody: Hendrickson Publishers. Williams, Ronald J. (2007). William’s Hebrew Syntax. Toronto: University of Toronto Press. |
Fortsättning nästa fredag! Har du frågor om detta inlägg, ställ dem! Har du invändingar, låt höra!
"Och Gud såg att det var gott" finns inte med i den här versen och i det här skapandeledet. Ska man tro att himlen är neutral på nåt sätt eller att detta konstaterande har tappats bort? Eller att det kanske bara yttras ett visst antal gånger genom hela skapelsen?
SvaraRaderaJa precis. Jag nämnde att LXX hade formuleringen, och ska man följa den induktiva läsningen går det inte att dra någon slutsats än, men en tentativ slutsats vore ju att Guds skapande av himlen ännu inte är fullbordat. Hur tänker du? Att konstaterandet har tappats bort skulle vara en rimlig slutsats om man anser att den grekiska texten här speglar en äldre hebreisk förlaga.
SvaraRaderaKanske att allt inte nödvändigtvis måste vara gott (eller inte gott).
SvaraRaderaLagt över vårt liv: man jobbar på och gör en massa saker som iofs inte är dåliga, men som kanske inte framkallar jubel hela tiden för det.
Du tänker att himlen "bara" är nån sorts "grundmålning" som slutförs sen när sol och måne och stjärnor kommer på plats och att hela summan konstateras som gott? Ja det är ju också en variant. Fast så långt har vi ju inte kommit än. (Men man läser ju sällan en text så långsamt som en vers i veckan så det kanske man inte hinner märka.)
Jag hamnar i funderingar som: När hamnar Gud i Himmelen? Och är det den där vidsträckta ytan som avses då? (Funderingen kan alltså formuleras: om Gud är i Himmelen, är den då inte automatiskt att betrakta som god?)
Eller är han Himlarnas Gud för att han är så häftig som har skilt vatten från vatten och ser till att vi inte riskerar att dränkas varenda dag? En synnerligen nådig Gud.
Hej!
SvaraRaderaJag hörde som hastigast att ordet "dag/dagen" i detta sammanhang skulle kunna ha en betydelse av en längre tidsaspekt, så att det skulle kunna sammanfalla med vetenskapens teori om jorden utveckling. Att interpretationen av "dag/dagen" skulle kunna översättas med årtusenden också. Stämmer det?
Hej anonym!
SvaraRaderaTack för din fråga, ursäkta sent svar.
Som jag kan se ställer du två frågor, den ena är angående översättningen av ordet dag (יום), och den andra är angående förståelsen av hur dagarna fungerar i skapelseberättelsen.
Om jag svarar på den första, du hade hört att יום skulle kunna översättas med årtusenden, men det skulle jag nog säga är fel. Ordet יום har grundbetydelsen dag, och det råder ingen tvekan bland översättare hur det ska översättas i detta sammanhang. Ordet har i sig ingen "längre tidsaspekt", men ibland står det i speciella uttryck, det kan stå i plural tillsammans med andra ord som får oss att inse att det rör sig om en längre period, precis som det svenska ordet "dag" kan fungera. Låt mig ta ett exempel. Om det skulle stå "i svunna dagar" så förstår vi att det handlar om en längre period för länge sedan, men vi skulle aldrig mena att "dagar" här skulle kunna översättas med "period" eller "årtusenden". Snarare är det hela uttrycket som förstås på det sättet. Men säg att vi översätter uttrycket med "för länge sedan", så innebär ju inte det att vi kan göra detta till en matematisk formel som vi kan applicera på alla tillfällen där ordet dag används, eller hur? Vi skulle fortfarande förstå dag som dag i meningar som "den första dagen i veckan", vi skulle inte hitta något utrymme till att översätta "den första längre perioden/årtusendet i veckan".
På samma sätt är det i denna vers. Ordet ײַיום betyder dag, och översätts rätteligen med "dag". Det är ju ganska tydligt att vi får en uppmålad skapelsevecka för våra ögon och öron, och att då litterärt, översättningsmässigt, se någon annan möjlig översättning är att inte behandla språket som ett språk.
Hoppas det var ett delsvar på din fråga.
Den andra frågan du ställer är hur denna skapelsevecka ska förstås i relation till vetenskapens teori om jordens utveckling. Här antar jag att du menar livets utveckling? Eller vad är det för utveckling du syftar på? Men utan att gå för djupt in i detta är mitt reflexmässiga svar att den inte ska förstås i relation till vetenskapliga teorier. Den svarar inte på frågor som vi idag har formulerat, den har en helt annan agenda. Jag kommer att gå djupare in på detta mot slutet av skapelseberättelsen, så häng gärna med i läsningen, eller ställ följdfrågor!
Bra fråga som sagt!
MVH David Willgren