wayiqera' 'elohîm layabashah 'erets ûlemiqevih hamayim qara' yamîm wayar' 'elohîm kî-tôv
| Litteral översättning: NIV: KJV: YLT: B2000: | och Gud kallade till det torra landet jord och till vattensamlingen kallade han hav och Gud såg att gott God called the dry ground "land," and the gathered waters he called "seas." And God saw that it was good. And God called the dry land Earth; and the gathering together of the waters called he Seas: and God saw that it was good. And God calleth to the dry land 'Earth,' and to the collection of the waters He hath called 'Seas;' and God seeth that it is good. Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. |
| Kort kommentar: (för dig som inte vill läsa så mycket) Precis som i v.5 namnger Gud det skapade. Det torra landet kallas för jord och det blöta vattnet kallas hav. Sedan granskar Gud det skapade och finner att det är gott, att det är i enlighet med hans vilja och syfte. |
| Djupdykning: (för dig som vill veta mer) ויקרא אלהים ליבשה ארץ ולמקוה המים קרא ימים "och Gud kallade till det torra landet jord och till vattensamlingen kallade han hav " Den uppmärksamme ser här att versen liknar v.5. Vi har återigen en kiastisk parallellism som används då Gud namnger någonting. Och denna gång är det inte motsatserna mörker och ljus utan ytterligheterna vatten och torrt land som namnges, som läggs under Guds vilja och får sina respektive platser och funktioner i skapelsen. Det är den tredje gången som Gud namnger någonting och vi har sett hur fokus alltmer förfyttas ju längre in i berättelsen vi kommer. Först får vi en indelning i ljus och mörker, ljuset kallas dag och dit flyttas vårt fokus. Sedan delas vattnet upp av himlen, vi får vatten ovan himlen och vatten under himlen och dit flyttas vårt fokus. Sedan delas vattnet under himlen upp i hav och land, och vi anar att någon av dessa två kommer att ligga i fokus i nästkommande verser. Ordet som jag översatt med "jord" (ארץ) är samma som i v.2, men det ska troligen inte göras någon närmre koppling dem emellan. Där v.2 omtalade hela jorden talar ארץ i denna vers om en mer specifik plats, d.v.s. torra land.  Konstruktuttrycket som är översatt med "vattensamlingen" består av orden מקוה och מים, och här används alltså inte מקום (som då skulle ge översättningen "vattenplatsen"), det ord som användes i förra versen, och detta har föranlett en viss diskussion. Det är nämligen så att septuaginta (LXX) har ordet συναγωγὴν ("samling") i v.9 där MT har מקום ("plats"), men många menar att συναγωγὴν bättre återspeglar מקוה ("samling"). Skulle man då ändra den hebreiska texten i v.9 skulle man dessutom få en bra koppling mellan v.9 och v.10, samma vokabulär skulle då användas i båda verserna. Problemet är att LXX inte har συναγωγὴν i v.10 utan συστήματα, någonting som borde tala för att behålla MT:s lydelse. Att översätta מקום med συναγωγὴν är inte heller helt otänkbart så man kan tänka sig att det skulle kunna översättas "samlingsplats" (som senare synagogan blev). Användandet av olika vokabulär i v.9 och v.10 verkar också motiverat då v.9 beskriver själva skapelceprocessen och v.10 mer talar om resultatet.וירא אלהים כי טוב "och Gud såg att gott" Denna formulering känner vi igen sedan tidigare. Vi anmärkte på att den saknades när Gud hade skapat himlen, men här ser vi att Gud åter ser, eller rättare sagt granskar, beskådar, det skapade och finner det för gott, d.v.s. finner att det skapade är så som det var tänkt att det skulle vara, det är i enlighet med Guds vilja och syfte. Innebörden i de två sista orden כי טוב är rättfram, meningen är tydlig, men det kan vara intressant att titta på konjunktionen כי. Det är nämligen en konjunktion som har flera olika funktioner, och de tre övergripande grupperingar skulle kunna göras (läs gärna mer i Williams syntax): 1. כי används i en underordnad sats efter verb som se, höra, veta, berätta, komma ihåg och har betydelsen "att". Denna underordnande sats kan naturligtvis vara nominalsats (d.v.s. utan verb). Exempel skulle vara "hon hörde כי (att) han var där". 2. כי används i en kausal sats och översätts med t.ex. "ty". 3. כי introducerar ett direkt citat, och blir därför inte översatt. Det kan nästan förstås som ett kolon. T.ex. som följer: "hon sa כי (:) …" I vårt fall är det alternativ 1 som gäller. כי används i en underordnad nominalsats. Verbet saknas alltså, men vi kan lägga in det när vi översätter för att få bättre flyt. Istället för "och Gud såg att gott" kan vi översätta "och Gud såg att [det var] gott" Slutsats: Denna vers är en ganska väntad vers. Utifrån det mönster vi sett i berättandet förväntade vi oss ett namngivande, och i denna vers får vi reda på att det torra landet var jorden och vattensamlingen var havet(n). Det är i vanlig ordning Gud som ger namnen och det är också Gud som granskar det skapade, som blickar ut över det han gjort och finner det för gott, det är i enlighet med hans vilja. En översättning av versen skulle kunna vara: Och Gud kallade det torra landet jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud fann att det var gott. |
| Ytterligare djupdykning: (för den vetgirige) Westermann, Claus. (1984). Genesis 1-11 a Commentary, (A Continental Commentary). Minneapolis: Augsburg Publishing House. Brueggemann, Walter. (1982). Genesis, (Interpretation). Louisville: John Knox Press. Wenham, Gordon J. (1987). Genesis 1–15, (Word Biblical Commentary). Waco: Word Books. Brown, Francis m.fl. (2005). The Brown-Driver-Briggs Hebrew and English Lexicon (9 uppl.). Peabody: Hendrickson Publishers. Williams, Ronald J. (2007). William’s Hebrew Syntax. Toronto: University of Toronto Press. |
Fortsättning följer! Har du frågor om detta inlägg, ställ dem! Har du invändingar, låt höra!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Vill du meddelas när fler kommentarer skrivs? Klicka på "Registrera dig via e-post" så skickas ett mail till dig när någon kommenterar artikeln!